DILI, 03 Juñu 2026 (TATOLI) – Parlamentu Nasionál halo ona alterasaun ba Lei Enkuadramentu Orsamentu Jerál Estadu no Jestaun Finanseira Públika, hodi bele fó fleksibilidade ba ezekusaun Fundu Infraestrutura (FI).
Iha debate espesialidade ba proposta Orsamentu Retifikativu, deputadu bankada Governu aprezenta proposta aditamentu artigu 5-a alterasaun Lei númeru 3/2025, 23 Abríl Enkuadamentu Orsamentu Jerál Estadu no Jestaun Finanseira Públika artigu 48 Alterasaun Orsamentál, iha númeru 2, alínea C [hodi bele halo] alterasaun sira entre programa iha Fundu Infraestrutura.
Prezidente Komisaun C ne’ebé Trata Asuntu Finansa Públika, Deputada Cedelízia Faria dos Santos, hateten razaun halo alterasaun ne’e tanba taxa ezekusaun FI sempre ki’ik.
Ho ida-ne’e bele fó fleksibilidade bele halo vioroment 20% até 100% muda antara programa maibé kustu orsamentu labele aumenta, tanba iha lei vijente so halo enviroment to’o de’it 20%.
Deputada ne’e, hateten kestaun ne’e difikulta mós intervensaun emerjénsia ba dezastre naturál rezulta estrada hetan danu no ponte kotu ne’ebé povu presiza atensaun lalais.
“Entaun, tanba Fundu Infraestrutura ne’e osan boot no plurianual, ita tenke fó longra [fleksibilidade] oituan sira bele halo antara programa de’it, 20% ne’e lalika válidu ba Fundu Infraestrutura,” nia hateten iha Parlamentu, ohin.
Nia salienta, FI tutela iha Ministériu Planeamentu no Investimentu Estratéjiku (MPIE) nia okos maibé nia iha Konsellu Administrasaun Fundu Infraesturura (KAFI) ne’ebé iha ministériu haat aprova mak sei uza fundu ne’e.
“Ne’ebé entermu kontrolu, ita dehan maski fó liu husi 20% ba sira fleksibilidade, maibé la signifika uza tuir sira-nia hakarak”, dehan.
Antes ne’e, iha relatóriu no pareser Komisaun C ba proposta Lei Orsamentu Retifikativu iha debate jeneralidade, sujere ba Governu atu adota medida urjente hodi mellora ezekusaun verba alokasaun orsamentál iha área kapitál dezenvolvimentu.
Tuir pareser Komisaun nian, Governu presiza adota me…le=”font-size: 17px;”>Tanba ne’e, Fundu hetan difikuldade iha kompriensaun ba implementasaun lei ne’e no presiza tempu.
Iha Orsamentu Jerál Estadu (OJE) 2026 ba Fundu Infraestrutura neʼebé aloka ba prioridade lima no programa 30.
Verba sira ne’e destina ba saláriu no vensimentu $1.224.236, bens no servisu $353.613, kapitál menór rihun $100 no kapitál dezenvolvimentu millaun $300.
Husi alokasaun verba ne’e ho totál millaun $301,7, millaun $245 prevee ba asaun Governu nian, millaun $55 ba empréstimu no $1.677.849 ba orsamentu operasional Konsellu Administrasaun ba Fundu Infraestrutura.
Orsamentu KAFI aloka ba programa 30
Orsamentu husi KAFI finansia programa 30 mak hanesan, Programa Jestaun Finansa Públika $3.863.960, Programa Kultura no Patrimóniu $1.446.929, Programa Estrada no Ponte $106.226.483, Programa Dezenvolvimentu Rurál no Urbanu $5.135.274.
Programa Aprosima Servisu Tribunál ba Populasaun $2.545.223, Programa Seguransa Nasionál $3.122.446, Programa Defeza Nasionál $1.637.284, Programa Asesu ba Justisa $834.443, Programa Garante Liberdade Espresaun no Asesu Informasaun $316.280, no Programa Transporte $1.802.999.
Ba Programa Funsionamentu no Dezenvolvimentu Institusionál $12.775.728, Programa Ensinu Báziku $1.185.047, Programa Ensinu Sekundáriu Jerál no Tékniku Vokasionál $333.395, Programa Kuidadu Saúde Primáriu $2.819.808, Programa Kuidadu Saúde Sekundáriu no Tersiáriu $3.868.347.
Programa Bee no Saneamentu $10.629.844, Programa Eletrisidade $7.647.894, Programa Aeroportu $38.765.489, Programa Portu $993.985, Programa Manutensaun, Reabilitasaun no Resposta Estrutura Danifikada Kalamidade $17.573.703.
Programa Inkluzaun Sosiál $1.011.184, Protesaun no Konservasaun Ambiente $242.641, Programa Turizmu $1.501.749, Programa Investimentu no Diversifikasaun Ekonómika $4.580.966, Programa Ordenamentu Territóriu $145.641.
Programa Teknolojia Informasaun no Telekomunikasaun $6.124.727, Programa Implementasaun Projetu Tası-Mane no Kosta Súl $51.220.284, Programa Abitasaun Komunitária $92.641.
Programa Agrikultura, Ortikultura, Kafé no Kultura Industriál $13.190.814, Programa Peska, Akikultura no Jestaun Rekursu Akuátiku sira $42.641.
Jornalista: Nelson de Sousa
Editór : Evaristo Soares Martins